Alla kan göra något

Andra världskriget i Europa startade i och med att Nazityskland anföll Polen den 1 september 1939. I april 1940 anfölls Sveriges grannländer Danmark och Norge av Nazityskland. Kriget var nu mycket nära den svenska gränsen och landet var omringat av länder som krigade mot varandra. Sverige förklarade sig neutralt och var alltså inte på någons sida i kriget. Det innebar att Sveriges försvar behövde förstärkas för att neutraliteten skulle kunna behållas. Den här tiden kallas för beredskapstiden. Kvinnor uppmanades, genom till exempel annonser, att söka frivilligt till militären för olika uppdrag. Kvinnor ansågs vara mycket lämpliga för luftbevakning. Cirka 13 000 kvinnor anmälde sig till frivillig luftbevakningstjänst under perioden september 1940 till december 1942. Dessa kvinnor kom att kallas ”Tornsvalor”. Luftbevakningsstationer fanns över hela landet och höll utkik efter andra länders flygplan som flög över svenskt luftrum. Varje flygplan som upptäcktes rapporterades till en luftbevakningscentral. Luftbevakarna arbetade året om i alla väder. Militären utrustade dem med ordentliga vinterkläder och de beväpnades med gevär. De fick utbildning i att känna igen flygplan och att hantera sitt vapen. Det var ovanligt då att kvinnor fick bära vapen. Till exempel var det inte tillåtet i Finlands, Storbritanniens eller USA:s arméer trots att de länderna var stridande i andra världskriget. Under ett dygn gick varje frivillig två stycken 2-timmars pass. Under tiden mellan passen lärde sig mer om att identifiera flygplan och mycket tid gick åt till att sova. De kunde även ha tjänstgöring som telefonist eller vaktpost. Luftbevakningsstationerna hade antingen kvinnlig eller manlig personal, det var inte tillåtet med blandade kön. Dock var lönen densamma för alla oavsett kön.

På kvällen den 27 oktober 1981 gick den sovjetiske ubåten U 137 på grund utanför Karlskrona i Blekinge. Området där den gick på grund är ett militärt känsligt område. Det rådde ett spänt länge runt Östersjön år 1981. Det var mitt i kalla kriget och Sovjetunionen hade haft sin största militära övning någonsin. Sverige hade under lång tid misstänkt att Sovjetunionen spionerade längs kusterna och grundstötningen sågs som en bekräftelse på detta. Sverige skickade en skarp protest till Moskva. Ubåt U 137 hade patrullerat under en tid i ett område öster om Bornholm när de fick order att segla mot Sverige. Under kvällen den 27 oktober gick ubåten med bara tornet synligt över vattenytan. De tände lanternorna och använde dieselmotorn. Detta var väl genomtänkt då ubåten lätt kunde förväxlas med den fiskebåt i kvällsskymningen. Ubåten fortsatte in i den militära farleden då den svenska radarövervakningen inte kunde övervaka det området. Men klockan 19.57 körde hon rakt upp på Torumskär och fastnade. En fiskare upptäckte ubåten vid kl. 22, men det dröjde till nästa dag innan den svenska militären kom till platsen. Sovjet skickade en styrka för att undsätta U137, men den stannade vid territorialgränsen då de märkte att svenska militären var beredd på att skjuta mot dem. Ett diplomatiskt spel började mellan Sverige och Sovjetunionen. Den svenska militären upptäckte att det fanns kärnvapen ombord på U137 vilket gjorde situationen ännu mer allvarlig. Den 6 november drogs U137 ut till havs och den kunde återvända till Sovjetunionen. Under förhör sade befälhavaren på U137 att de navigerat fel och trodde de var utanför Polens kust. Nya uppgifter har kommit fram sedan dess och kanske har vi inte hört det sista om vad som hände egentligen. Efter U137 grundstötning förstärktes Sveriges sökande efter ubåtar från främmande länder i svenskt vatten.

En alldeles vanlig fredagseftermiddag i april 2017 blev en mycket ovanlig och tragisk dag i Sveriges historia. En kapad lastbil körde i full fart på Drottninggatan i Stockholm. Den del av Drottninggatan som lastbilen körde på är en gågata. Lastbilen hann köra ungefär 500 meter innan den kraschade in i varuhuset Åhléns. Fem människor dödas i attacken och ett tiotal personer skadades. Efter att lastbilen kört in i varuhuset försökte föraren spränga lastbilen, men misslyckades. I stället började lastbilen brinna och skadades allvarligt. Gärningsmannen flydde från platsen och fem timmar efter dådet arresterades han i en förort till Stockholm. Stora delar av kollektivtrafiken och tågtrafiken genom Stockholm stängdes av efter terrordådet. Många blev fast i City och hade svårt att ta sig hem eller någon annanstans. Motivet till terrordådet var att gärningsmannen ville straffa Sverige för inblandning i den militära utbildningsinsats som gjorts för att bekämpa gruppen Islamiska staten (IS). Gärningsmannen dömdes till livstids fängelse för terroristbrott, försök till terroristbrott och framkallande av fara för andra. Han dömdes också till utvisning ur landet och är förbjuden att besöka Sverige under sin livstid.

Juli 2018 var den varmaste månaden sedan mätningarna började för 260 år sedan. Vädret var extrem varmt och torrt med åskoväder och ibland starka vindar. Den 14 juli drog ett åskoväder in över Hälsingland och blixten slog ned på två platser nära Ljusdal i Hälsingland. Snabbt startade bränder som spred sig med vinden och blixtnedslag startade fler bränder de följande dagarna. De boende i de hotade områdena började evakueras. Kommunen bildade en krisledningsgrupp för att arbeta med evakuering, kommunikation och andra krisfrågor. Räddningstjänsten i Ljusdal hade begränsade resurser och behövde hjälp från andra räddningstjänster. Men det brann även på andra platser i Sverige och många behövde hjälp. Andra länder erbjöd sig att hjälpa Sverige med släckningsarbetet. Personal ur brandstyrkor, helikoptrar och flygplan från flera europeiska länder hjälpte till med släckningen. Hundratals frivilliga hjälpte också till på olika sätt i släckningsarbetet. Lantbrukare bidrog med personal och maskiner för samarbete med räddningstjänsten. Många frivilliga hjälpte till med mat och boende. Totalt brann det i ett område i Hälsingland på 9 500 hektar vilket motsvarar 13 300 fotbollsplaner. Ingen person skadas, men 20-30 byggnader förstörs

Svalmark, Sofia, Flygvapenmuseum, Minnen från luftbevakning i Tellejokk, Kåbdalis, Lappland 1942 https://digitaltmuseum.org/021188441977/minnen-fran-luftbevakning-i-tellejokk-kabdalis-lappland-1942 Sundevall, Fia: Tornsvalor och sothöns – Försvarsfrivilliga beredskapsarbeterskor i andra världskrigets Sverige ur ’Sömmerskor, tornsvalor och soldater: kvinnors försvarsarbete i Sverige sedan första världskriget.’ Armémuseum årsbok 2016 av Kronberg, Klas (red.) https://popularhistoria.se/krig/andra-varldskriget/tornsvalorna-spanade-efter-fiendeplan https://digitaltmuseum.org/029996985741/u-137-1981 https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/u-137-dagarna-nar-sverige-var-pa-randen-till-krig/ https://www.so-rummet.se/kategorier/u-137 https://sv.wikipedia.org/wiki/Terrord%C3%A5det_i_Stockholm_2017 https://www.lansstyrelsen.se/download/18.52ea1660172a20ba65c537d/1592395542264/2020_5_rapport_olycksunders%C3%B6kning_%20skogsbr%C3%A4nder_%20Ljusdal_2018.pdf https://www.ljusdal.se/download/18.4fd0a74d16c92ae06d7bb376/1566292958844/Br%C3%A4nderna%202018_folder_webb.pdf