Källkritik på internet

Vad?
I avsnittet får du lära dig hur du kan vara källkritisk på internet. Du får tips om hur du kan gå tillväga för att ta reda på om informationen stämmer eller inte. 
Varför?
I en kris eller krig, precis som i vardagen, är det mycket viktigt att veta om det som sägs och hörs är sant eller inte.
Nyckelord
Källkritik, information, motiv, fejknyheter, fejksidor, webbadress, domännamn

Har du någon gång sett något på till exempel sociala medier som du funderat på om det verkligen är sant? Här får du tips för att ta reda på om det är sant eller inte.

Bild: Wikimedia Commons

1. Vad vill avsändaren med informationen?
Fundera på syftet med det du läst eller sett.
Varför nås du av informationen just nu? Vad vill avsändaren med informationen?
Är det opinionsbildning, underhållning eller någon som vill tjäna pengar, eller finns det politiska motiv?

2. Var försiktig med vem du litar på
Ta reda på var informationen ursprungligen kommer ifrån innan du delar vidare.
Läs alltid hela texten innan du delar den, inte bara rubriken, för att skaffa dig en uppfattning om vad som sägs i den.

3. Finns det kontaktuppgifter?
Leta på sidan efter kontaktuppgifter till avsändaren.
Det kan vara en mailadress, ett telefonnummer eller något annan.
Finns inga sådana uppgifter kan det vara läge att vara försiktig 

4. Detektivarbete
Det är relativt lätt att skapa en sajt som ser proffsig ut. Men är innehållet på samma nivå? Och hur ser adressen till sajten ut? 
Falska webbadresser försöker ofta efterlikna välkända företags och organisationers adresser för att lura dig, men kan innehålla extra tecken eller medvetna stavfel, till exempel ”rn” istället för ”m”. Var extra misstänksam om webbadressen består av till synes slumpmässiga bokstäver eller siffror.

5. Bildgoogla
Är du säker på att bilden verkligen visar vad den påstås visa? 
Bilder kan lätt manipuleras eller användas i helt andra sammanhang än de ursprungligen är tagna för.
Gör en omvänd bildsökning på Google, eller någon annan liknande tjänst, för att se om bilden finns i några andra sammanhang. 
Är det en video kan du göra en skärmdump och söka på den som bild på samma länk som ovan.

Bild: Nick Youngson/Pix4free

Sociala medier
I sociala medier finns det ytterligare några saker man bör vara vaksam på:
Ser kontot väldigt nytt ut? Har det få följare, ett konstigt användarnamn eller märklig profilbild?
Allt detta kan vara tecken på att det inte finns någon riktig person bakom kontot, och att det används för att förvirra eller sprida falsk information.

Det finns också de som låtsas vara någon annan på sociala medier. På till exempel Facebook, Twitter och Instagram, är det möjligt för kända personer och organisationer att verifiera sin identitet med en markör. Den finns vid användarnamnet. Saknas en sådan markör är det en bra idé att vara lite extra vaksam. 

Så spelar du Bad News Game
I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och bli en samvetslös tyrann över det fria ordet.  Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’.
Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida.
Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!
Spela spelet här

Tillbaka till läromaterial