Konspirationsteorier
Vad?
I detta avsnitt visas olika konspirationsteorier och hur de kan användas i propaganda.
Varför?
Under Corona-pandemin har det kommit fram flera nya konspirationsteorier och det är viktigt att kunna skilja på fakta och konspirationsteori.
Nyckelord
Konspirationsteori, konspiration, komplott, sammansvärjning, covid-19, antisemitism, Illuminati
Det som står i pratbubblorna ovan är konspirationsteorier.
Konspirationsteorier försöker förklara något genom att anta att det finns en konspiration, en hemlig sammansvärjning, bakom händelsen.
Varför vill vi tro på konspirationsteorier?
- De skapar struktur och enkelhet i en hotfull och komplex värld.
- Idag är det färre religiöst troende än förr i tiden, vilket gör att vi inte kan förklara komplicerade, svåra frågor med hjälp av religionen, utan måste hitta alternativa svar.
- Idag finns det så mycket information att få tag på genom till exempel internet, att vi alltid kan hitta källor som bekräftar det vi själva tror på.
Konspirationsteorier och propaganda
Konspirationsteorier kan användas effektivt i propaganda.
En starkare vi-känsla kan uppnås om det talas om en påstådd fiende som vill oss ont. ”Det är vi som är utsatta, det är vi som måste kämpa mot fienden.”
Vi accepterar lättare teorier som liknar och bekräftar den världsbild vi redan har. Den som ifrågasätter teorin kan alltid anklagas för att själv vara en del av konspirationen.
Konspirationsteorier finns i propaganda från flera olika aktörer.
Både högerextrema grupper och islamitiska extremister har teorier om att det är judar som ligger bakom hur världen styrs.
Illuminati-konspirationsteorin är en annan teori om vilka som styr världen. Teorin går ut på att en hemlig elit styr världen med hjälp av banker, medier och populärkultur.
Konspirationsteorier innehåller ofta dessa saker:
- Mönster – allting hänger ihop
Konspirationsteorier förklarar händelser genom att säga att det finns samband mellan handlingar, saker och personer som inte är slumpmässiga. Konspiratörer menar att ingenting har hänt av en tillfällighet och att det inte finns några sammanträffanden. - Planen – allting händer avsiktligt
En konspirationsteori utgår ifrån att händelser skapats med avsikt av personer eller grupper sker av en särskild anledning. - Sammansvärjningen – några har planerat detta tillsammans
Konspirationsteorier bygger på att människor i en sammanslutning planerar sitt handlande tillsammans och har kunskap, vilja och makt att genomföra sina planer. - Onda avsikter – någon vill skada oss
Konspirationsteorier antar att en sammanslutning av människor alltid har en fientlig avsikt, själviska motiv som att göra sig själva rika eller har intressen som är riktade mot de allmännas bästa. - Hemlighet – någon vill dölja något för oss
Tanken på att människor med makt träffas i stängda rum och kommer överens om olika planer har funnits inom konspirationsteorin i flera århundraden. Rädslan för sammansvärjningen och dess onda avsikter bygger på att den planeras och utförs i hemlighet. - Bevis – det finns fakta som belägger, styrker konspirationen
Många konspirationsteoretiker har en överdriven tilltro till fakta som stöttar den teori hen tror på. Man tar in det som bekräftar det förväntade resultatet och sorterar ut det som skulle kunna tala emot det. - Dualism – allting är svart eller vitt
Dualism är att se omvärlden uppdelad i det ena eller det andra; gott eller ont, svart eller vitt. Det finns inget utrymme för nyanser, utan istället ett överdrivet behov av att se klarhet och att uttrycka tydliga och bestämda uppfattningar. - Syndabockar – det är någon annans fel
Konspirationsteorin menar att vårt nuvarande tillstånd som orsakats av konspirationen är någon annans ansvar. Här finns ett behov att skylla ifrån sig och att slippa ta ansvar. Här ingår även känslan av att vara ett offer för yttre omständigheter och andras handlingar. - Demonisering – de skyldiga är onda
Demoniseringen är ännu starkare än att peka ut syndabockar. Genom att förklara att de skyldiga är onda, uttrycker konspirationsteorier förenklade moraliska och etiska omdömen om rätt och fel och förklarar vad, enligt dem, ondska är. Demoniseringen gör det möjligt att anonymisera och avhumanisera motståndarna som kan leda till våldshandlingar och hatbrott. - Systemkollapsen – samhället är på väg mot sitt yttersta slut
Flera konspirationsteorier talar om tidernas yttersta slut, domedagen, civilisationernas undergång, den slutgiltiga avgörande striden mellan gott och ont. Den avgörande kampen kommer att förändra världen för alltid och göra hemliga sanningar kända. - Sanningssägarna – den goda sidan har genomskådat konspirationen
Den person som ”avslöjat” sanningen om en konspiration har en viktig plats i konspirationsteorin. Sanningssägaren har en känsla av utvaldhet, då hen har blivit invigd i och sett en sanning som de flesta ännu inte har upptäckt. En variant av sanningssägare är de som ”alltid” har vetat att verkligheten har manipulerats. För dessa är varje ny konspiration en bekräftelse på det de alltid har sagt är rätt. - Bläckfisken, dolken och dockspelaren – konspirationsteoriernas bildspråk
Det går att känna igen en konspirationsteori genom de bilder som används för att föra fram och sprida den. Här är några exempel.
Hur kan konspirationsteorier vara farliga?
Diskutera i grupper.
- Hur kan konspirationsteorier vara farliga för olika grupper i samhället? Vilka grupper skulle det kunna vara?
- Hur kan konspirationsteorier vara farliga för människors förtroende för offentliga institutioner, som till exempel myndigheter?
- Hur kan konspirationsteorier vara farliga för människors syn på vetenskaplig och medicinsk information?
Besvara frågorna individuellt och kortfattat.
- Vad är en konspirationsteori?
- Vad är typiskt för en konspirationsteori?
- Varför tror du människor tror på konspirationsteorier?