Människan och risker, olyckor och kriser
Vad?
Hur människor upplevt risker, olyckor och kriser historiskt och hur de upplevs idag.
Varför?
För att förstå hur människor kan reagera olika på risker, olyckor och kriser. För att bli medveten om varför och hur du reagerar vid risker, olyckor och kriser.
Nyckelord
Säkerhet, rädslor, bedömning av risk
Förr och nu
Vad som ses som risker och faror är olika mellan tidsperioder och samhällen.
Människors oro inför risker och faror påverkas av föreställningar om hur dessa uppkommer och om hur det bäst går att skydda sig.
I det traditionella bondesamhället, innan industrialismen, kopplades faror till stor del till myter, trosföreställningar och seder.
Människor kunde känna rädsla inför naturen och det övernaturliga och för hur det andliga och själsliga kunde påverkas.
Idag handlar rädslorna mer om materiella och kroppsliga hot och hur andra människor kan påverka vår egen säkerhet.
Frågor om risker, olyckor och kriser
- Vilka tror du människor var oroliga för i det traditionella bondesamhället?
- Vad trodde de som levde i det traditionella bondesamhället kunde vara orsaker till dem?
- Vilka är vi oroliga för idag?
- Vad tror vi kan vara orsaker till dem idag?

Samhället och risker
Det talas mer om risker idag än det har gjorts tidigare, inte minst genom media.
Genom media får risker stor uppmärksamhet vilket påverkar samhällsdebatten, bland annat genom att ta upp frågor om till exempel sårbarhet, ansvar och skuld.
I samhällsdebatten talas det om flera risker som kan delas upp i minst sex huvudkategorier:
- Miljörisker som toxiska utsläpp, strålning, kemikalier och översvämningar.
- Livsstilsrisker som alkohol, rökning, droger, kostvanor och stress.
- Medicinska risker förknippade med läkemedel, barnafödande, kirurgi och medicinsk behandling.
- Interpersonella risker relaterade till intima förhållanden, sociala interaktioner, könsroller, föräldraskap.
- Ekonomiska risker som arbetslöshet, felinvesteringar, låntagande med mera.
- Kriminalitet – antingen som delaktig i eller som offer för brottslighet.
Individen och risker
dag pratas det allt mer om riskfrågor, men gäller det även den enskilda individen?
Först under andra hälften av 1900-talet började människor se möjligheter att förhindra olyckor.
Tidigare sågs olyckor som svårigheter eller ödet och var svåra att undvika.
Förändringen i synen på olyckor har gjort att människor idag ställer krav på säkerhet och kontroll.
Om det kan ha varit människan som orsakat risken, förväntas även människan kunna påverka och kontrollera den.
Även när det gäller naturkatastrofer finns tankar om människans påverkan. Olika sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer kan vara bidragande orsaker till att det sker och även i vilken omfattning.
Frågor
Samhället och risker, individen och risker
- Hur har du själv märkt av att det talas om olika risker i samhällsdebatten?
- Är det några av de sex huvudkategorierna som du tänker på ibland och vad tänker du då?
- Tycker du att det är bra eller dåligt att det talas så mycket om risker i media? Motivera ditt svar.
- Varför var det först under andra hälften av 1900-talet som man började se möjligheter att förhindra olyckor, tror du?
- Vilka typ av krav ställer vi på säkerhet och kontroll idag?
- Vilka sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer kan vara bidragande orsaker till naturkatastrofer? Kom med exempel.

Uppfattning och bedömning av risk
Psykologer som studerar de vanligaste rädslorna hos människor pekar på att våra rädslor ofta hänger samman med de hot som våra förfäder ställdes inför. Undersökningar visar att människor reagerar reflexartat på faror som funnits genom alla tider som ormar, spindlar, blod, instängdhet, öppna platser och att stå utanför den sociala gemenskapen.
Forskning visar att människor är särskilt förberedda genetiskt på att reagera på dessa hot vid minsta tecken på fara.
De faror som är relevanta för oss som lever idag, är ofta inte så direkta utan kräver att individen medvetet kan uppfatta och värdera dem för att reagera på dem. För den enskilda individen är det den egna bedömningen av risken eller hotet som är avgörande för reaktionen.
Att sanningen bor i betraktarens ögon är en grundläggande tanke inom stressforskningen. Hur människor reagerar och beter sig inför olika källor till risk, styrs i grunden av hur de upplever och tolkar olika risker och inte av vilka riskerna faktiskt är.
Riskernas och farornas komplexitet
Människor har olika uppfattningar om vad de tycker är risk. Det påverkar också hur de bedömer olika situationer.
Hösten 2016 frågade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) landets 18-åringar vad de var mest rädda för att personligen drabbas av. 20% svarade ”terrorism”. Undersökningen gjordes innan terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017.
På frågan om hur stor risken var att faktiskt drabbas av något, svarade de flesta trafikolycka tätt följt av IT-haveri, upplopp samt terrorism.
Lite mer än hälften av de svarande trodde att mänskligheten kommer att dö ut (men utifrån olika tidshorisonter) och klimatförändringar som den överlägset främsta orsaken till människans undergång.
Vi kan alltså uppleva stor personlig rädsla inför en typ av fara, bedöma en annan fara som största risken för egen del, men samtidigt känna oro för andra hot på en mer övergripande nivå som risken att mänskligheten kommer dö ut.
I vår komplexa värld kan vårt förhållande till risker och faror ha flera nyanser.
Frågor
Uppfattning och bedömning av risk
- Vet du om du använt de reflexer som kallas genetiskt förberedda? Vid vilken situation var detta?
- Hur tror du medvetandet av risker och faror skiljer sig idag jämfört med för till exempel tusen år sedan?
- Vad tror du menas med att sanningen ligger i betraktarens ögon?
Riskernas och farornas komplexitet
- Vad är du personligen mest rädd för?
- Vilka olyckor finns det störst risk för att du råkar ut för, tror du?
- Vilka risker eller faror ser du för mänsklighetens framtid?
