Om kriget (eller krisen) kommer

Syfte: Meningen med övningen är att eleverna ska se hur hot mot Sverige förändrats under perioden 1900-2020. Genom att studera de fyra broschyrerna Om kriget kommer och Om krisen eller kriget kommer får eleverna en uppfattning om hur broschyrerna förändrats med tiden beroende på hur det ser ut i omvärlden. Tidslinjen: Skriv ut och klipp sedan ut händelserna som ska läggas ut på tidslinjen. Facit till tidslinjen finns under lärarhandledningen. Detta moment kan göras på tid om man vill. Eleverna kan i förväg uppskatta hur mycket tid de kan behöva för att testa sig själva. Gå igenom de händelser och idéer som eleverna kan vara obekanta med. Rita en tidslinje från år 1900 till 2020 och markera varje decennium likt exemplet nedan. Låt eleverna placera ut händelserna och idéerna på tidslinjen. Lägg händelsen vid det decennium det startade om det är en händelse över en längre tid som till exempel kalla kriget. Gå sedan igenom tidslinjen tillsammans med eleverna. Om (krisen eller) kriget kommer – Broschyrerna är ett tidsdokument från den tid de gavs ut. Om kriget kommer från 1943 innehåller inga bilder utan är mer som en lärobok, medan de senare är rikt illustrerade med teckningar och foton. Hotbild – Med hjälp av tidslinjen kan eleverna se vilka händelser och idéer som kunde vara hot mot Sverige vid de år broschyrerna skickades ut till svenska hushåll. Det fanns stora skillnader i hotbilden då broschyrerna skickades ut: 1943 var under ett brinnande andra världskrig Hur förändrades hotbilden under tiden de fyra broschyrerna från 1943, 1952, 1961 och 2018? – Med hjälp av det eleverna gjort på tidslinjen kan de ta reda på omvärldsläget vid årtalen. Broschyrerna visar vad som ansågs vara störst hot vid de årtal de publicerades och vilken beredskap som behövdes i samhället. Hur såg det ut i omvärlden år 1943? Vilka hot mot Sverige fanns då? Hur såg det ut i omvärlden år 1952? Vilka hot mot Sverige fanns då? Hur såg det ut i omvärlden år 1961? Vilka hot mot Sverige fanns då? Hur såg det ut i omvärlden år 2018? Vilka hot mot Sverige fanns då? Här finns det möjlighet att eleverna kan diskutera hur händelserna påverkat Sverige och hur hoten förändrade den svenska beredskapen. 1952 och 1961 var under kalla kriget och hotet om kärnvapenkrig var ständigt närvarande 2018 lyfts kriser som miljökatastrofer och olyckor in i hotbilden Broschyrernas innehåll och syfte – Regeringen har bestämt att alla i Sverige ska få den här informationen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som förkortas MSB, har skrivit informationen. Många människor oroar sig för hur det är i världen just nu. Även om det är tryggare i Sverige än i många andra länder, finns det sådant som kan hota Sverige. Det är viktigt att alltid arbeta för att skydda vår fred, frihet och demokrati. Myndigheter, kommuner, regioner, företag och föreningar arbetar för att samhället ska fungera och vara tryggt och säkert för invånarna. Vi som bor i Sverige har också ett ansvar för att landet är säkert och tryggt för alla. Om något skulle hända, eller ett hot uppstår, behöver vi kunna hjälpa varandra. Om du har förberett dig, vet du vad just du kan bidra med om något allvarligt skulle hända. Broschyrerna innehåller information från staten om hur medborgarna och invånarna kan skydda sig själva och hjälpa andra under kris eller krig. Det är inte en text om hur medborgarna eller invånarna ska göra, utan mer om vad de kan och bör göra. Broschyrerna finns även på flera andra språk på MSB:s hemsida, https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/ Tror du att broschyrerna skulle sett annorlunda ut om det inte var en statlig myndighet (MSB) som gav ut dem? På vilket sätt då? Källkritiskt kan det bli problem då läsaren kan bli osäker på vem som ger ut broschyren och i vilket syfte. Möjligtvis skulle det vara annonser i broschyren vilket riskerar ta fokus från budskapet. En skillnad är att broschyrerna från 1943, 1952 och 1961 vänder sig till Sveriges medborgare och den från 2018 till Sveriges invånare då alla som befinner sig i landet ska kunna ta del av informationen. Krislåda – Jämför de saker som det rekommenderas att ha i en krislåda eller att ta med vid utrymning i broschyrerna från 1961 (sid 19-21) och 2018 (sid 10-11). Vilka saker är samma eller liknande? Finns det saker som skiljer sig? Varför kan det finnas skillnader? Mat och vatten får ett mindre utrymme i 1961 års broschyr och bara för två dygn. Endast en batteriradio för kommunikation. 2018 års broschyr är mer detaljerad med förslag på mat och dryck. Tips på mat och vatten som håller under en lång tid och är lätt att laga. Tydligare uppställt under rubrikerna mat, vatten, värme och kommunikation. Varför kan det finnas skillnader? Den tekniska utvecklingen har gjort att det finns fler sätt att kommunicera på och fler saker att tänka på att ta med vid evakuering.