Propaganda

Vad?
Avsnittet handlar om hur bilder och film används i propaganda och de typiska sätten de används på. 
Varför?
För att veta på vilka sätt bilder och filmer används i propaganda och därmed också förbättra din källkritik.
Nyckelord
Propaganda, ”vi och dom”, förenkla, vinkla, åsikter, värderingar

Vad är propaganda?

• Propaganda är ett budskap från en, eller flera, avsändare till en, eller flera, mottagare där avsändaren vill få mottagaren att ändra uppfattning eller övertygelse och kanske även sitt beteende.

• Propaganda är mer eller mindre organiserad verksamhet.

• Propaganda innehåller bilder, språk och/eller symboler.

• Propaganda försöker påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

Vad är skillnaden mellan propaganda och reklam?

Reklam – vill sälja. Det kan vara en produkt, en tjänst eller en idé.
Under 1960-talet gjorde artisten Barbro ”Lill-Babs” Svensson reklam för företaget Gevalia.

Propaganda – vill förändra människors attityder för ett visst ämne.
År 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. Bilden visar de tre alternativens slogans som pins eller knappar. Linje 1 (till vänster) stod för en avveckling i den takt det var möjligt, linje 2 (mitten) stod för i stort sett samma som linje 1, men att kärnkraften skulle ägas av stat och kommun. Linje 3 (till höger) ville ha en avveckling av kärnkraften inom tio år. Linje 2 vann folkomröstningen.

Propaganda som ser ut som reklam – så kallad ”motbild”. Använder omgjorda reklambilder för att föra fram ett budskap. Motbild av företaget Absolut vodkas reklam. Bilden menar att alkohol kan vara nedsättande för potensen.

Är bilderna reklam, propaganda eller propaganda som ser ut som reklam? Diskutera i grupper.

Propaganda och demokratin

• Det finns propaganda inom demokratins ramar, budskap som respekterar de mänskliga rättigheterna.
• Det finns även propaganda utanför demokratins ramar, där mänskliga rättigheter kränks.

Gör en egen förklaring till vad som menas med inom och utom demokratins ramar.

Hitta bilder på internet som antingen är inom demokratins ramar eller utanför demokratins ramar.

Visa bilderna för varandra och diskutera varför bilderna är inom eller utanför demokratins ramar.

Tekniker som ofta används i propaganda

Obs! Oftast används och kombineras flera av dessa tekniker.

Spela på känslor

Propaganda som spelar på känslor vill väcka starka känslor i dig såsom rädsla, hopp, ilska, sympati, avsky och upphetsning.
När vi känner starkt blir vi mer mottagliga för det budskap som propagandan vill förmedla.

Knep som används är:

• Olika färger (rött upplevs ofta varmt och dramatiskt medan blått upplevs mer kallt)
• Ljussättning och färgkorrigering (t.ex. används ofta mjukt ljus med varma färgtoner för positiva känslor och kallt, hårt ljus med mörka färgtoner för att skapa dramatiska och negativa associationer)
• Bilder som väcker känslomässiga associationer
• Ett tilltal som t. ex. uppmanar till dåligt samvete, eller ilska
• Dramatisk musik vid rörliga bilder

• Vilken känsla tror du att konstnären vill väcka med bilden?
• Vad är det i bilden som väcker den känslan?
• Vad är syftet med bilden?

Skapa ”vi och dom”

Denna propagandateknik vill skapa ett ”vi och dom”- tänk. ”Vi” är den egna gruppen och ”dom” är de andra.
De andra kan vara meningsmotståndare, men det kan också vara en helt påhittad fiende.

Tekniker som kan synas i propaganda i syfte att skapa ett ”vi” och ett ”dom”:

• Skapa en motståndare genom att peka ut en person eller en grupp.
• Rita karikatyrer av motståndaren.
• Koppla ihop motståndaren med negativa saker.
• Smutskasta dessa personer och grupper, förstöra deras rykte, uppmana till hat och likgiltighet.
• Göra den egna gruppen mer attraktiv att tillhöra genom att göra allt som står ovan.

Har du stött på denna typ av propaganda? Vad handlade det om då?
Vid vilka omständigheter kan denna typ av propaganda ofta förekomma?
Varför kan denna typ av propaganda vara effektiv?

Förenkla, vinkla, ljuga om fakta och information

Komplexa problem och företeelser beskrivs med enkla förklaringar och lösningar.
Tekniker som används kan vara:

• Strunta i att nyansera fakta genom att bara presentera en sida av något
• Bildmanipulation av olika slag såsom retuschering och beskärning
• Ta bilder ur sina sammanhang och kombinerar med andra bilder, musik/ljud och texter för att på så sätt skapa nya betydelser
• I rörlig bild kan experter och ”vittnen” användas för att låta dem uttala sig om en viss sak/händelse för att skapa trovärdighet.

Har du någon gång sett något som kan ha varit förenklat,
vinklat eller felaktigt presenterad fakta?
Vad handlade det om?
Vad kan den som ligger bakom propagandan vinna på att använda fakta och information på detta sätt?

Tvättbjörnen invaderar Sverige
Titta på filmen med dina mest skeptiska ögon.
Kan detta verkligen vara sant?
Här är filmen om hur tvättbjörnen invaderar Sverige.

Titta sedan på denna film om hur filmen om tvättbjörnen gjorts.

Repetera en idé, föreställning eller budskap

Om man upprepar något tillräckligt ofta kan det till sist komma att upplevas som sant.
Därför använder sig de som ligger bakom propaganda ofta av upprepning.

Vid val och folkomröstningar upprepas budskap på affischer och i tal.

Många sociala medier är plattformar som bygger på repetition.
Genom att folk gillar och delar vidare repeteras budskap ytterligare och kan spridas till många.
Det är tacksamt att göra sin röst hörd på sociala medier, men det kan vara svårt att veta vem som var ursprunglig avsändare och vad innehållet du just delade egentligen betyder.

Det är viktigt att komma ihåg det egna ansvaret- vad just du gör på sociala medier spelar roll.

Har du någon sett flera inlägg i sociala medier som haft ett tydligt budskap som du misstänkt inte är sant?
Har du någon gång delat ett inlägg du inte läst igenom ordentligt?
På vilka sätt kan denna teknik vara effektiv för den som vill få ut ett budskap?

Tillbaka till läromaterial