Skyddsrum

Vad?
Avsnittet handlar om vad ett skyddsrum är, hur det ska gå till när människor behöver använda dem och för vem de är byggda.
Varför?
Det är viktigt att snabbt ta sig till ett skyddsrum om det kommer ett larm, men då måste man veta var de finns och vad som finns i dem.
Nyckelord
Skyddsrum, civilbefolkning, gas, tryckvåg, radioaktivitet

Fakta skyddsrum

Sverige lärde sig från det första världskriget 1914–1918 och det andra världskriget 1939–1945 att civilbefolkningen var under större fara i krigen
än tidigare.

Utvecklingen av flyget, kemiska vapen som gas, och massförstörelsevapen som till exempel atombomben gjorde att kriget kom närmare civilbefolkningen.

Sverige började därför bygga skyddsrum för civilbefolkningen redan på
1930-talet och under 1950-, 60- och 70-talen byggdes skyddsrum i alla nybyggda hus.

Totalt finns det nästan 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor runt om i landet.

Skyddsrummen finns i olika typer av byggnader, såsom bostadshus, skolor och industrifastigheter.

I fredstid får skyddsrummen användas som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler under förutsättning att det inte sänker rummets skyddsförmåga.

Fastighetsägaren har ansvar för underhållet av skyddsrummet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för att mängden skyddsrum bevaras och genomför bland annat kontroller av rummen. Om man upptäcker brister ligger det på fastighetsägarens ansvar
att åtgärda dessa.

I krig räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.
Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.
Däremot är skyddsrummen endast till för civilbefolkning och inte för militär.

Intervju med Lars Gråbergs, skyddsrumsingenjör på MSB

Vem ställer i ordning skyddsrummen?

– Fastighetsägaren ansvarar för att all utrustning finns, att skyddsrummet fungerar som det ska och att det öppnas upp vid höjd beredskap. Men det är du som skyddssökande som måste tömma rummet, installera ventilationen och se till att vattenkärl och toaletter kommer på plats. Varje skyddsrum har ett förråd med utrustning, verktyg och instruktioner.

Vad finns i skyddsrummet när det är iordningställt?

– Det är egentligen bara vattenkärl och torrtoaletter som avskärmas med hjälp av träväggar eller skynken. Utöver det finns det en ventilationsanläggning som kan drivas med hjälp av el eller manuellt med vev. Det är inget lyxigt utrymme direkt.  

Vad skyddar skyddsrummet mot?

– Ett skyddsrum är inget huvudmål vid en attack. Det ska skydda mot tryckvåg och splitter från en bomb som slår ned i närheten av skyddsrummet, däremot är det inte säkert att det står emot en direkt träff. Det skyddar även mot gaser, radioaktivitet och biologiska stridsmedel.  

Vem är skyddsrummen till för?

– De är endast till för civilbefolkning. Däremot behöver man inte ha svenskt medborgarskap eller vara bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum.

Finns det skyddsrum för hela Sveriges befolkning? 

– Nej, det finns 65 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner människor. Men man ska inte stirra sig blind på täckningsgrad. Det viktiga är att de finns på rätt ställen, till exempel större städer som är svåra att utrymma.

Just nu utreds om det ska byggas nya skyddsrum, och beslutar man sig för det kommer man lägga stor vikt vid placeringen av dem. Man diskuterar även alternativa skydd som till exempel tunnelbanestationer och hur man kan förbättra skyddet i dessa.  

Hur gör man med mat?

– Det måste man ta med själv. Tänk på att det behöver vara mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas. 

Vad ska man mer ha med sig?

– Först och främst toapapper, hygienartiklar, mediciner, värdehandlingar och varma kläder. Ficklampa och vevradio är också bra.

– Sedan får man så klart utgå från sina egna behov. Har man barn kan det vara bra med saker som sysselsätter dem, som böcker, kortspel eller ipad med extrabatteri. 

Får man ta med sig sitt husdjur till skyddsrummet?

– Skyddsrummen är till för befolkningen och det finns inget stöd för att man ska kunna ta med husdjur. 

Finns det några rekommendationer för hur man ska bete sig i ett skyddsrum?

– Nej, det finns inga nedskrivna rekommendationer. Men man hoppas ju att människor hjälper varandra och inte bara tänker på sig själva.

Hur vet jag vilket skyddsrum jag ska gå till?

– Man tillhör inte något visst skyddsrum utan du går helt enkelt till det som ligger närmast eftersom det inte är säkert att du befinner dig hemma när du behöver söka skydd. Får du inte plats i ett skyddsrum får du ta dig till nästa.

– På MSB:s hemsida finns en karta över alla Sveriges skyddsrum. Vid ett akut läge kan man även söka skydd i tunnlar eller källare.

Får man ta med sig stolar att sitta på?

– Det finns inga regler för detta. Varje person har 0,75 kvadratmeter och om man behöver sitta på en stol så hoppas jag att övriga personer i rummet tillåter det.

Skyddsrumsförråd

Fastighetsägaren ska se till att skyddsrummet har ett förråd med verktyg, vattenkärl, torrtoaletter och någon form av toalettavskärmare.  

Torrtoaletter

Toaletterna i ett skyddsrum är enkla plastkärl med lock. När kärlet är fullt sätter man på locket och ställer det åt sidan.

Toalettväggar

Toaletterna kan skärmas av från resten av skyddsrummet. I det här fallet är det träväggar, men det finns även skyddsrum där man använder skynken.

Ventilationssystem som går att veva

Ventilationen i ett skyddsrum kan ibland drivas av el, men kan alltid drivas manuellt med hjälp av handkraft. I det senare fallet monterar man en vev på tilluftsfläkten och vevar runt. Veven finns i skyddsrumsförrådet.

Ventiler

Bilden visar så kallade övertrycksventiler som släpper ut förbrukad luft från skyddsrummet. I vissa skyddsrum finns också stötvågsventiler som slår igen av en tryckvåg – om en bomb slår ned i närheten stängs ventilerna av tryckvågen, så att man inte får in splitter, gas eller radioaktivitet i rummet.

Frågor

  1. Vem har ansvar för att skyddsrummet ställs i ordning?
  2. Vilket ansvar har du som skyddssökande vid iordningställandet av skyddsrummet?
  3. Vad finns i skyddsrummet när det är iordningsställt?
  4. Vad skyddar skyddsrummet emot?
  5. Vem får ta skydd i skyddsrummet?
  6. Varför finns det inte skyddsrum för hela Sveriges befolkning?
  7. Ska man ta med sig egen mat?
  8. Vilka saker är bra att ha med sig till skyddsrummet?
  9. Får din hund, katt eller annat husdjur vara med i skyddsrummet?
  10. Hur ska man bete sig i ett skyddsrum?
  11. Tillhör du ett visst skyddsrum eller kan du söka skydd i vilket som helst?
  12. Hur stort utrymme finns för varje person i skyddsrummet?

Var finns det närmaste skyddsrummet?

Ta reda på var närmaste skyddsrum finns via MSB:s skyddsrumskarta.

På vilken adress ligger det skyddsrum som är närmast?

Skriv ned adressen i telefonen eller på ett papper till det skyddsrum som ligger närmast:

Hemmet?
Skolan?
Arbetet?

Tillbaka till läromaterial